Gelay

Var ute och plågade mig och med det menar jag plåga som i att den där tårtbitan från tidigare nu sitter mellan varenda tand. Jag märkte iallafall att jag hela tiden hade Lite till att ge varje gång det kom en uppförsbacke Hur trött man än är så kan man alltid pressa sig lite till.
Det här fick mig iallfall att tänka på hur det kommer sig att det här bara funkar på såna saker som inte alls är fräna.
Exempel: jag är ute i mitt feta Craft ställ och plågar mig s¨å jag antagligen låter som en gris på väg ner i hissen till gaskammaren, ingen ser mig väl fan där och tänker "FAN vilken kille alltså, jävlar vad han orkar" utan mer vad fan håller det där säret på med?
Utan verkligheten är den att när man bara ska ge Lite till på saker som ger respekt så som att lasta på lite mer på bänkpressen på gymmet, eller att när alla på förfesten ser på när du minsann ska ta dom där sista 2 dl rent ur flaskan innan krogen så slutar det alltid med att: Det smäller till över bröstet så fort du fått av stången, och någon av dom där kolla grabbarna med bandana får kommer och hjälpa en med ett riktigt lismande leende. Eller att du vaknar upp på söndagen och inser att du faktiskt dragit någon slags "erik pryds Call on me dans" på fullaste allvar inne på krogen.

Däremot när Lena handen och en själv har quality time och man bara pressar sig lite till och lite till hela tiden. Då mina vänner då är man fan svårslagen, en riktigt jävla hingst är fan vad man är.
Problemet är väl att man kanske inte vill att folk ska se det heller... fan.